Jämfört med grundackorden, så är
barréackorden de ackord som fungerar inom alla musikstilar i
princip, speciellt inom pop och rock samt heavy metall. Det
speciella med barréackorden är att man kan ta exakt samma
ackord, på alla band - för att få olika tonarter. Man flyttar
helt enkelt ackordet mellan banden, uppåt (mot stallet) eller
neråt (mot gitarhuvudet) på gitarrhalsen. Det finns två typer av
barréackord:
Övre
Pekfingret ligger an mot alla
strängar i en rak linje. De övriga fingrarna skapar själva
ackordet.
Nedre
Pekfingret ligger an från 5:e
strängen (A-strängen) och resterande strängar ner till 1:a
strängen (ljusa E-strängen), i en rak linje. Den 6:e
strängen används inte alls, och de övriga fingrarna skapar
själva ackordet.
Barréackorden är svåra att ta så att
alla toner låter bra utan "skrammel", för den ovane gitarristen.
Det kräver att man övar upp styrkan speciellt i pekfingret, som
bildar basen i dessa ackord.
Exempel på
barréackord
Grundtonen i alla följande ackord är
alltid första och sista tonen under pekfingret. I de övre
barréackorden är det alltså strängarna 1 och 6, och i de nedre
barréackorden är det strängarna 1 och 5 som ger grundtonerna -
oavsett vilken typ av barréackord eller band du spelar på. Så
här läser du nedan ackord:
- Siffror
Anger strängen, där 1 är lika
med ljusa E-strängen.
- Tjockt svart horisontellt
streck
Pekfingret som bildar basen i
ackordet
- X
Sträng märkt med X skall inte
spelas alls i ackordet
Grundackord
