Gitarrens
delar
Gitarrens
olika stämningar
Grepphandens
position
Anslag
& Plektrum |
Olika anslag med
plockhanden - "stroke" på gitarrspråk
Högerhanden (om man är en högerhänt
gitarrist, vilket är vanligast) används att spela både
ackompanjemang och melodispel. I min bransch, rockbranschen
alltså, säger man inte direkt orden "ackompanjemang &
melodispel" för då tror alla att man spelar i Frälsningsarmén
(inget fel med Frälsis i sig) men dom rockar inte så fett, så
därför kör vi vidare med orden "komp & solo".
En sak till, som jag anser vara det
allra viktigaste, det är att spela avslappnat med högerhanden.
Den dagen, om du inte redan nått denna dag, som du lär dig att
spela med avslappnad hand - kommer du att kunna spela så mycket
bättre, snabbare & dessutom spela längre tid än du brukar utan
att bli trött.
Se
exempel på film
Plektrum
Plektrum kallas den plastbit som man
håller i sin hand när man slår an strängarna. Vem som kom på att
man kan använda plektrum är för mig okänt, men jag misstänker
att plektrumet kom till som en extra nagel - för att helt enkelt
skona sina egna naglar som faktiskt slits ganska mycket annars.
Det finns en otroligt stor variation på hur plektrum kan se ut,
allt från runda, trekantiga, ovala, som hajfenor, gjorda i
plast, stål, elfenben och med färgsättning från en färg till
rena motivlackeringarna på. Inte nog med det, så finns dom i
olika tjocklekar också. Det tunnaste plektrumet, ofta s.k.
Sharkfen's (hajfenemodellen) används av kompgitarrister som
spelar på stålsträngad akustisk gitarr. Det tjockaste plektrumet
används oftast av gitarrister som spelar hårdare typ av rock,
och även av basister.
Man kan spela alla toner genom att
slå an varje sträng uppifrån och nedåt med plektrumet i och för
sig när man kompar, men det är inte att rekommendera i längden ,
speciellt inte om man spelar solon på elgitarr. Då måste man slå
an strängarna i båda riktningarna med plektrumet, d.v.s.
uppifrån och ner och sedan nerifrån och upp, som i detta fall
ger två anslag. Om man inte lär sig denna teknik med att slå an
dubbelt med plektrumet, kommer man inte att kunna spela
snabba solon, övergångar eller snabba metallkomp.
Se
exempel på film
Dämpat komp med plektrum
 |
Riktig rock kompas med dämpat komp
och plektrum. Du känner igen det välkända "komptugget" när du
hör det, då gitarristen spelar detta komp genom att låta en
mindre del av handflatan & en större del av underdelen av
handen, ligga mot strängarna och dämpa strängarnas klanger.
Detta samtidigt som gitarristen slår an strängarna med
plektrumet med samma hand.
På bilden till vänster, så ser du
att handen vilar mot strängarna mellan stallet och
stallmikrofonen, vilket skapar det dämpade kompljudet. Det
viktigaste är att handen som dämpar är placerad till vänster om
stallet, annars fungerar inte denna teknik.
Se
exempel på film
|
Solo med
plektrum
När man "lirar sologura", spelar ett
solo på elgitarr alltså, så är det viktigt att man kan hantera
plektrumet på rätt sätt. Man måste först av all använda tekniken
med att slå an dubbelt med plektrumet. Det gäller inte alltid,
för ibland spelar man bitvis toner i kombination med
Hammer On's och Pull Off's och då är det grepphanden som
sköter anslaget. Man måste även spela avslappnat. Själva
plektrumet bör vara av den tjockare modellen, och plektrumet
skall även hållas så att den spetsigare delen är vinklad mot
strängarna.
Se
exempel på film
Solo med
plektrum & övertoner
När man spelar ett elgitarrssolo så
kan man även skapa övertoner på alla de toner man önskar som man
slår an med plektrumet. Dessa övertoner kryddar verkligen
ljudet, övertonerna ger det där lilla extra genom sin sköna
vinande karaktär. Jag spelar ofta med övertoner både när jag
lirar solo men även komp, när det står rock på menyn alltså.
Så här gör du för att skapa en
överton:
 |
 |
Slå an en sträng som vanligt
med plektrum,
i detta fall 4:e strängen på bilden. |
Precis efter att du slagit
an strängen, lägger du
tummens sida mot strängen under en mycket kort
stund. Du snuddar egentligen bara vid strängen
med tummen - för att sedan ta bort den från
strängen. |
Se
exempel på film
Som en ytterliggare krydda på en
överton, kan du använda svajarmen för att t.ex. "dyka ner" från
den ton du just tagit, till nästa ton som du kanske redan vet är
i en lägre tonart. Detta ger en mycket skön karaktär i
ljudbilden.
Tapping -
plockspel med båda händerna
Det finns en till variant av anslag,
som kallas för "tapping", eller att "tappa". Denna teknik, som
var mycket vanlig under 80-talet främst, ger känslan av någon
spelar legatoklanger på en orgel i storkyrkan, fast det sker på
en elgitarr. I dag kan denna teknik uppfattas som gammalmodig,
men rätt använd, i rätt mängd & på rätt plats så ger den en
mycket cool effekt. Att "tappa" innebär att man slår an alla
toner med båda händernas fingertoppar, utan plektrumet alltså.
Oftast slår man an 2-4 toner i själva ackordet som tonarten går
i för stunden. Jag själv brukar använda långfingret på
högerhanden för att "tappa" och kan därför hålla i plektrumet
utan att använda det. På detta sätt kan jag snabbt växla mellan
att "tappa" och att spela med plektrum. Jag vet att det finns
andra gitarrister som t.ex. sätter plektrumet mellan tänderna så
länge, eller t.o.m. klämmer fast plektrumet mellan tummen &
långfingret - och sedan tappar" med pekfingret. Valet är ditt,
så prova dig fram angående vilket som passar dig bäst.
Se
exempel på film
Fingerspel -
klassiskt plockspel
Fingerspel används oftast för att
kompa. Det finns flera olika typer av fingerspel, där speciellt
en typ är mycket vackert, och som du garanterat hört i låten
Cavatina som är en del av musiken i filmen "Dear Hunter". Detta
fingerspel, bygger på att man börjar spela på den 1:a ljusa
E-strängen, följt av 2:a, 3:e strängen, och så repeterar man
detta mönster. Man spelar även bastonen i samma anslag som den
1:a ljusa E-strängen, på varje första takt.
Se
exempel på film
Ringaracka -
med eller utan plektrum
En annan typ av anslag som ofta
används vid komp, är det s.k. "ringaracka-spelet". Namnet kommer
förmodligen från anslagsrytmen som detta spel ger,
"ring-a-ra-cka", d.v.s. 4-takt. Detta anslag används mycket ofta
inom popmusiken på stålsträngad akustisk gitarr, och kan spelas
både med eller utan plektrum.
Slangklämma i
stället för plektrum
Om du vill testa något nytt, kan du
ju alltid byta ut plektrumet mot en vanlig slangklämma. Sätt
själva ringen runt tummen och kör. Jag skojar faktiskt inte! Jag
har sett en gitarrist göra detta på riktigt och han heter
Matthias "IA" Eklund - en svensk gitarrist i absolut
världsklass enligt mig. Han är faktiskt en inspirationskälla för
mig kan jag passa på och nämna...
 |